Sök:

Sökresultat:

3107 Uppsatser om Biologisk kvalitet - Sida 1 av 208

Främjande av den biologiska mångfalden i ett kommunalt sammanhang

Kvalitet och biologisk mångfald är av stor betydelse för grönområden i tätorter. Nedskärningar och organisationsförändringar inom kommunal parkförvaltning har dock bidragit till negativa konsekvenser med avseende på dels kvalitet och dels den biologiska mångfalden. Förlusten av biologisk mångfald är ett globalt problem. Många insatser görs för att främja bevarandet av den biologiska mångfalden..

Det Goda Samtalet- En utvärdering av de ekologiska hållbarhetskraven

Det Goda Samtalet är en ny form av samhällsplanering där tretton olika byggherrar i samarbete med Malmö Stad har kommit överens om de hållbarhetskrav som ska gälla under exploateringen av området Flagghusen i Västra Hamnen, Malmö. Målet med detta examensarbete har varit att undersöka om Det Goda Samtalet så här långt har varit lyckat med avseende på de ekologiska hållbarhetsaspekterna och i jämförelse med andra byggprojekt. För att få fram den information som har behövts genomförde vi intervjuer med de inblandade byggherrarna samt sex referensobjekt. I arbetet har vi valt att fokusera på följande fyra hållbarhetsaspekter: energieffektivisering, materialval, Biologisk kvalitet och fuktsäkert byggande. Hur lyckat varje delområde hittills har varit är varierande. De mest lyckade områdena är energieffektivisering och Biologisk kvalitet som uppvisar mycket bättre resultat än referensobjekten. Vad gäller fuktsäkert byggande har inga större skillnader iakttagits mellan byggherrar och referensobjekt. Materialval är den hållbarhetsaspekt inom Det Goda Samtalet som vi anser vara minst lyckad. Slutsatsen visar att Det Goda Samtalet inte i alla avseenden har blivit så som de inblandade hade tänkt sig från början. Trots detta var det ändå ett mycket bra initiativ från kommunens sida, att tillämpa Det Goda Samtalet, då inblandade parter uppger sig vara positiva till projektet..

Reglering av en biologisk reningsanläggning

Rapporten beskriver arbetet med att ta fram en regulator för dosering av närsalter i en biologisk reningsanläggning. Anläggningen som renar vatten med mikroorganismer behöver extra tillsatser av kväve och fosfor för att effektiviteten ska vara så hög som möjligt. Det har visats att variationer av föroreningar i avloppsvattnet kräver olika mängder tillsatser av kväve och fosfor. En simuleringsmodell för anläggningen tas fram för att användas till en jämförelse mellan olika regulatorer. Simuleringar visar att man kan förbättra regleringen genom att använda sig av framkoppling av mängden föroreningar i inloppsvattnet..

Biologisk mångfald i kommunal stadsplanering : exempel från Örebro och Uppsala

I nordeuropeiska städer och inte minst i Sverige finns tack vare vår omfattande grönstruktur en unik möjlighet att genom planering arbeta för urban biologisk mångfald. Ansvaret för att arbeta aktivt med biologisk mångfald inom fysisk planering och ärendehantering ligger i och med det kommunala planmonopolet på kommunerna. Syftet med studien var därför att utifrån ett top-down perspektiv identifiera samstämmighetet gällande urban biologisk mångfald i kommunala dokument. Detta följdes av en jämförelse av hur det kommunala arbetet med urban biologisk mångfald redovisas i några av Örebro och Uppsalas kommunala planeringsdokument. Studien genomfördes främst med hjälp av dokumentstudier samt en kompletterande intervju.

Titta, det rör sig! : Pupillen avslöjar känslighet för biologisk rörlese hos 10-månader gamla barn

Föreliggande arbete är en experimentell studie som genomfördes vid Spädbarnslabbet, Uppsala Universitet. Undersökningsgruppen bestod av 10-månader gamla barn (n=33) och deras föräldrar. På en dataskärm fick barnen titta på stimuli i form av ljuspunktsanimering av mänsklig rörelse. Barnens titt-tid och pupilldilation registrerades. Det finns i tidigare forskningsresultat belägg för att normalutvecklade barn har en känslighet för biologisk rörelse men detta är inte tidigare studerat med hjälp av pupillometri.

Hantering av naturhänsyn efter slutavverkning i Östergötland

Mängden död ved i brukade skogar har minskat med ungefär 90 %jämfört med naturliga skogar. Vid slutavverkning minskar mängden ytterligare. Att lämna naturhänsyn vid avverkning är ett viktigt steg för att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet. Denna studie undersöker om naturhänsyn tas bort efter slutavverkning. På 63 % av de inventerade lokalerna hade naturhänsyn tagits bort, mestadels vindfälld tall.

Ledarskapsaspekter på implementering av evidensbaserad medicin och nationella riktlinjer

Föreliggande arbete är en experimentell studie som genomfördes vid Spädbarnslabbet, Uppsala Universitet. Undersökningsgruppen bestod av 10-månader gamla barn (n=33) och deras föräldrar. På en dataskärm fick barnen titta på stimuli i form av ljuspunktsanimering av mänsklig rörelse. Barnens titt-tid och pupilldilation registrerades. Det finns i tidigare forskningsresultat belägg för att normalutvecklade barn har en känslighet för biologisk rörelse men detta är inte tidigare studerat med hjälp av pupillometri.

Golfbanans mångfunktionalitet ? ett redskap för biologisk mångfald

Uppsatsen syftar till att öka förståelsen om golfbanans roll i landskapsplanering för att öka eller bevara biologisk mångfald. Tidigare har det i litteraturen framlagts att golfsektorn kan bli en viktig del för att bevara processer i ekosystemen och den biologiska mångfalden. Genom en litteraturstudie undersöks hur golfbanor påverkar den biologiska mångfalden. Genom en fallstudie av en golfklubb undersöker uppsatsen hur klubben har arbetat med biologisk mångfald och vad förutsättningarna för det har varit. Dessa två studier tillsammans har gjort det möjligt att hitta kopplingar mellan hur golfbanan påverkar den biologiska mångfalden och orsakerna som påverkar golfbanans förmåga att skapa biologisk mångfald. Det ökar förståelsen för planerare för var och hur en golfbana kan användas i planeringen och vilka faktorer som påverkar för att golfbanan kan bli ett redskap i bevarandet av biologisk mångfald och processer i ekosystemen. Litteraturen visar att golfbanan kan användas för att öka den biologiska mångfalden i övrigt artfattiga miljöer men den kan också bidra till bevarandet av hotade arter. Fallstudien visar att frivilligt engagerade och potenta medlemmar i stor utsträckning är avgörande för golfklubbens arbete mot ökad biologisk mångfald.

Nytt viltskydd för skogsplantor

Examensarbetets syfte är att framställa och utvärdera ett individskydd mot viltbetning.Betningsskyddet i form av en täkt trefotsbur ska vara enkelt och kostnadseffektivt attbygga och bestå av naturligt förekommande material.Tanken är även att skyddet ska öka biologisk mångfald och estetiska värden i svensktskogsbruk.Resultaten visar att det studerade viltskyddet ger en skyddseffekt på 100 % motklövviltsbete. Trefotsburen påvisar även en högre procentuell skyddseffekt motviltbetningsskador än kemiska behandlingar och är bäst ämnad för skydd av enstakaindivider av viltbegärliga trädslag. Resultateten visar också att viltskyddet kan ökasåväl biologisk mångfald som estetiska värden. Trefotsburen är en enkel konstruktionsom enkelt kan tillverkas och byggas av skogsägare..

Försök med biologisk nedbrytning av oljehaltigt industrislam genom kompostering med hästgödsel.

Oljehaltigt avfall utgör en stor andel av den totala mängden miljöfarligt avfall. I denna rapport beskrivs försök att behandla oljehaltigt avfall genom kompostering.

Varför gör jag det här? : En studie om kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola

Denna undersökning syftar till att med hjälp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssätt påverkar kvalitet och likvärdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelmått på pedagogisk utveckling återkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det räcker inte att tala om kvalitet för att kunna mäta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen är att det saknas en gemensam syn på kvalitet och vad kvalitet konkret innebär i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och säkerställa kvalitet och likvärdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande..

Privata skogsägare : vad värderar de högst i skogsbruket?

I det här examensarbetet behandlas privata markägare i Sverige och hur deras inställning är till olika skogliga nyttor inom naturvården samt deras attityd till biologisk mångfald. I arbetet presenteras vad tidigare forskning kommit fram till inom området och därefter redogörs för resultatet av intervjuundersökning som gjorts bland ett urval av privata markägare. En distinktion görs mellan de som bor på fastigheten (åbor) och de som inte gör det (utbor) vilken syftar till att jämför hur attityden skiljer sig. Dessutom görs en könsmässig distinktion. De övergripande resultaten visar att åbor värderar direkta värden (ved, bär och svamp) högre än utborna. Kvinnor värderar naturvård och biologisk mångfald högre än männen..

Biologisk mångfald i Tjörnedala - ett arv av den historiska markanvändningen : Växtinventeringar, kart- och arkivstudier

Det finns en stark koppling mellan historisk markanvändning och biologisk mångfald. Flera ängs- och betesmarksarter gynnas eller är beroende av traditionell hävd såsom slåtter och bete. Syftet med studien är att undersöka om olikheterna i den historiska markanvändningen har påverkat den biologiska mångfalden. Genom att studera kartor från olika tidsperioder kan förändringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar.

Ger mer pengar mer kvalitet? : En studie över vad anser vara kvalitet i den kommunala grundskolan

Syftet med detta arbete är att få en förståelse för hur skolledare uppfattar kvalitet i skolan och i sitt ledarskap av lärare och annan personal. Jag ska undersöka om det görs någon kvalitetsredovisning inom skolan och om ekonomin påverkar skolledarnas kvalitetsarbete..

Kvalitet i fritidshem : En undersökning av fritidshemmens kvalitetsredovisningar

För att undersöka vad kvalitet är för fritidshemmen har åtta kvalitetsredovisningar undersökts i syfte att se hur de beskriver kvalitet samt hur de uttolkar styrdokumenten i sitt kvalitetsarbete. Kvalitetsbegreppet behandlas och beskrivs utifrån olika perspektiv och för att skapa en förståelse för innebörden av begreppet. I resultatet kan man se att fritidshemmen beskriver kvalitet utifrån teman som de arbetar med i verksamheten även att dess tolkning kan förstås i relation till dess verksamhet och vad som för dem är relevant att arbeta med för att uppnå målen..

1 Nästa sida ->